Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in






Dagbok

Dagbok - Juni 2010

« Tillbaka till dagböcker

Lördag den 5 Juni 2010

Trött

Trött. Trött på allt. Ja, jag skiter i dig. Jag ger fan i vad som händer sen. Jag vill inte veta, jag är inte intresserad. Jag hade fel, jag hade rätt. Vad fan spelar det för roll. Fan. Jag är trött på detta nu! Varför blev det såhär? Jag vill inte vara trött. Vart är du? ja, du, du som var där. Du som gjorde att jag ville veta vad som hände sen. Vart fan är du nu? Du kan inte bara gå sådär! Jag hade ingen chans att stoppa dig! Jag orkar inte med det här. Jag skiter i dig. Jag skiter i mig. Vad fan händer när man dör? När man levt och gjort alla meningslösa, tomma saker som äter upp en inifrån. Vad fan händer sen då? Är det slut då? Jaha. Då får det väl vara så.


Jag saknar dig. Nej, jag vet inte. Jag kan lika gärna ljuga. Min tunga är svart, mörk, så som du tycker att blod är. Blod på min tunga, blod i min kropp. Blod som sprutar, som rinner i kanaler, grenar sig men samlas i en pöl. Blod. Du var den. Men nu är du . Ja du är . Fan. Det är mitt fel. Mitt fel att jag är trött på allt. jag kunde gjort saker annorlunda. men jag visste inte, jag vet inte hur man gör. Jag kan bara mitt sätt och mitt sätt verkar aldrig fungera. Jag kunde njutit men jag visste att detta skulle hända. Jag orsakar mig själv lidandet jag förtjänar för att jag är den jag är. En månad, nej, tre veckor kanske. Ja då. Då var det fint, det var då jag ville leva som mest. Jag ville leva då, mer än jag velat leva sen jag hamnade här. Sen jag hamnade på ön som ingen verkar hitta till. Ja, jag ville leva då. Det spelade ingen roll att vi var på två olika platser för att du och jag vi kunde ha våra namn i samma mening. Alla visste om det. Ja, det var en fin yta men under ytan fanns detta. Jag visste inte det, men det var tydligen så. Jag har fått se det nu. jag vill bara blunda. Tänk om jag var någon annan. men jag vet inte om jag vill det. Då hade inte du varit där då. Det var synd, att du var feg. Men vad kunde jag vänta mig. Du är stark, jag tror på dig men du måste bevisa det. jag kan inte ljuga.





Lördag den 5 Juni 2010

Tankar

Jag älskar när min hjärna går på vakuum. När det inte finns så mycket att snurra över. När jag tänkt på allt, så mycket att jag tröttnat på att tänka på det. Jag älskar när det bara är tomt. Även om jag vet att det finns saker jag KAN tänka på så har jag ingen lust. Jag tänker för mycket. Jag tänker så mycket att det aldrig blir tyst, jag vet inte när det är pinsamma tystnader för i min hjärna är det alltid full gång, där låter det! Min hjärna är otroligt bra på att övertänka allt. Små saker, stora saker, alla saker. Jag kan tänka på att jag tänkt på något eller på hur mycket jag tänker hur länge som helst. Nu ska jag inte tänka. På ett tag. En stund utan tankar. Det kommer alltid komma upp något jag kan snurra över. Mm, det är väl så det är bara.




Torsdag den 3 Juni 2010

förvirrad

jag är så rädd, för vad som ska hända. Vi kanske inte alls passar ihop. Jag kanske inte passar dig. Du kanske inte passar mig. Kanske har jag tittar genom glas, jag kanske inte alls känner dig. Jag kanske bara tror att jag vill lära känna dig. Egentligen har jag ingen aning. Jag vill veta men jag vet inte om jag vill ändå. Ibland tror jag att vi inte alls passar. Någonstans, att allt bara är påhittat. Jag kommer aldrig förstå dina vänner, kommer du förstå mina? Spelar det någon roll? Kommer det hända nått? Är detta det. Varför sa du inget? Varför frågade jag inte? Fan. Fanfanfanfan. Du gör mig förvirrad, som jag inte var det innan. kanske är det bra att jag får något annat att snurra över, eller är det verkligen det? Kommer jag klara av detta? Om jag släpper taget. Jag vågar inte, jag kan inte släppa. Taget. Mina knogar har vitnat för länge sen, mina leder har låst sig. Skulle jag försöka så kanske det inte skulle gå. Jag önskar att jag var någon annan, att jag och du. Jag hatar. Nej, jag.... Jag ska inte ljuga men jag vet inte vad som är lögn, vad som är sanning. Vad som är och vad som inte är. Måste jag? Måste du? Vad är ett måste? Vad är ett borde? kan vi inte bara göra på vårat sätt, tänk om vi inte har ett sätt. Det kanske inte blir bra. men vad är? Bra. Saknad. Smärta. Sorg. Längtan. Borde inte det betyda något? Längtan. Det som var. Det var. Det. Kommer kanske aldrig tillbaka. Varför hoppas jag? Jag vill sluta vara rädd för dig, med dig. För allt. Jag vill bara vara jag. Det gick förut. Rädslan ska inte skrämma mig. Inte nu. Fan. Har det gått för långt?




 

2010

juni (3)