Jag ville sova i döden en tid

gömd undan smärtan

Jag ville vila i mörkret om dagen

lagd till din eviga frid

Där skulle jag vänta den tiden

sanningen gjorde mig fri

Och allt det du var syntes älska

medan skulden drog miltals förbi

Befriad och ren undan lagen

ställde du mig som ditt barn

Och när ljuset steg upp över berget

var jag din och du blev det jag var

Jag ville sova i döden, som liv

Men i smärtan är döden min frihet

och längtan till mörkret mitt liv

Du blir min när jag ropar i natten