När frosten skimrar höstens frid
och solen väcker dimfylld tid
-hör glädjeropen skalla!
Då sjunger skördeanden ord
som dukar världens altarbord
med mat och dryck till alla
En tid av glädjefyllda skratt
med smak av åkerns gyllne skatt
när säd blir bröd att äta
Och skogens röda syltförråd
har dukats upp i överdåd
-vem kan den skatten mäta?
Då firar vi en högtidsdag
och njuter livets välbehag
när all vår skörd är bärgad
Snart kommer vinterns bistra tid
då är det gott att dröja vid
den dag vi nu ser färgad
Så plöjer vi till nästa år
och lämnar jorden som den står
i fåror naket uppvänd
Men tillitsfull är skapelsen
för vintern är en livets vän
till vila är den utsänd
Så sjung min vän om livets lag
snart kommer döden men en dag
ska multnat stoft få anda
Det mörker som bär dödens namn
ska avslöjas som ljusets famn
av kärlek till varandra