Du visade dig från din bästa sida den här gången
- Stilla, solbelyst och blå, så blå

Jag ville så gärna bli lite närgången
Försiktigt doppade jag min tå

Du var lite kall
men ganska skön i alla fall

Så ända upp till vaderna av dig omsluten
gick jag fram till en stor sten
och satt så av dig omfluten
i solens sken

Borta vid horisonten blev du med himlen ett
På detta kunde jag aldrig se mig mätt

Det enda som hördes var ditt sakta kluckande
och mitt förnöjda suckande