Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




User avatar

Roger

VIP icon
55 år Male icon från Västervik


Böcker

44 minuter tills döden skiljer oss åt

« Poeter.se alla böcker | « Roger alla böcker | « Tillbaka till bokomslaget


 

00:23 Just nu

Det är natt igen
och de ögon som vant sig vid dagsljus
har så svårt att ta in den strimma
av månen som lite slött hänger över
kommunens multihall

En gång löpte jag
med månen genom sommarvarma nätter
Då var det allt jag någonsin önskat

När luften var tung av dofter
nästan för intensivt

Jag ser ut i natten
och längtar efter sömnen
som skall ta mig till nästa dag
och ännu längre

Och när spegelbilden skriker åt
mig ser jag genom årtionden
och rakt på den starkaste
så som jag mins mig

Att se verkligheten som den är
vore allt för smärtsamt
och jag är rädd, så barnsligt
rädd för det som gör ont

Jag skulle vilja skrika åt dig
att jag finns här just nu
finns jag här

Men det är nog för långt för
att du skulle kunna höra

Visst finns telefonen men den
lämnar bara en plastig smak i munnen

och ger inte den närhet som
jag tror skulle behövas

just nu




Fri vers av Roger VIP
Läst 430 gånger
Publicerad 2009-04-22 00:42

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


Sanningsägaren VIP
tar den till mig
dina ord känns Roger
2009-04-22

  ej medlem längre
Längtan, tomhet, rädsla... du beskriver det så nära, så bra. Vad gör vi med oss själva? är frågan som dina ord lämnar till mig. Tack!
2009-04-22

  Erika H
Denna just nu känsla som känns igen så väl. Och hur det svarta blir kallt och tomheten växer och det är lidandets önskan som styr. Lidandet och det egoistiska att bli sedd och famnad. Inte för det stora i en utan det lilla.
Stark text som berör. Som lämnar allt annat än en plastig smak. Som ger. Och mycket mer.
2009-04-22





  < Nästa text
< Föregående