LXIX.Liket hann knappt  kallna,innan den nyblivna
miljonärsänkan   började   ta  emot  män  i  sin  säng-
kammare, för de enda gånger hon älskar, är när hon
är  kåt, det är den  enda  slags  kärlek  en nymfoman
kan  känna,  som i sin narcissistiskt  egoistiska extas
skulle om valet fanns,trycka på atombombsknappen
för  en  megaorgasm, så tänk om Gud  kunde  knulla 
det onda ur djävulen.

LXX.  Hennes  andedräkt  får fåglarna  att  falla döda
ner till marken, hennes fotsvett  får asfalten att vittra
och  gräset  att  ruttna, en  grov  stank av förruttnelse,
förfallets avdank komposterat  under  ett helt liv, om-
gav denna fallna kvinna, där  döden  alltid var närvar-
ande i en yrselliknande sövande odör av vanmaktens
blekhet  och  hopplöshet, som  gift är gift och skild är
skild,allt förgånget,beprövat och tappat,bortsprunget,
vilset och förvirrat.

LXXI.  De erogena zonernas  minfält, vars  gränslösa,
dimensioner  vederkvicker  centrala nervsystemet till
spasmiska  extaser och yrsel av lustfyllda  lidelser  för-
vandlar  en  nymfoman  och  en  satyriasis  till  förstel-
nade intellekt, vilket  säger  allt om återfödelsen, livet
och döden, och en Satyriasis och en Nymfomans bröll-
oppsnatt, är  nog  den  längsta  natt  som  två älskande
kan uppleva.
-