Poetiska psykoanalyser av poesin,
vars recensioner medför att kriterierna
för att uppfylla samtliga diagnoser
i DSM-katalogen är positiva.

Den kritiske läsaren finna således poe-
terna psykiskt störda,fulla av vanföre-
ställningar och psykoser.

I åtskilliga fall skulle lagen om Lpt väl
kunna tillämpas på de flesta.

Den vård som skulle kunna tänkas vara
tillämplig, är upphörandet av att både
läsa och skriva poesi,
samt att söka annan bekantskapskrets.

Det är som en skilsmässa,baserad på
känslomässig avveckling.

Det vanemässiga i att tänka poetiskt,
avgiftas därmed och med tiden komma
därpå den fd poeten,
att bli en lyckligare människa,
som enbart tänka fyrkantigt,
sedan psykoserna och vanföreställning-
arna inte längre får någon näring.

*