När du ler
stiger jag ner
med kokande blod
i ömhetens flod,
då kan jag nå
stjärnorna på
natthimlens fäste,
och röra,
då kan jag höra
frihetens sång
gång efter gång
från fåglarnas näste.
Det står där skrivet,
livet,
när jag ser
hur du ler.


*
Dikten uppläst



Se meningen!

Läs -Poesi är tät-