Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

SÅR SOM ALDRIG LÄKER

Hennes sår hade läkt ihop till en sårskorpa,
det kliade och hon började riva i den
tills hon fick upp en flik,som hon rev bort
i ett smärtsamt grin,så det började blöda.

Såret började ånyo sin självläkningsprocess,
för kroppen är intellektuell den,men så fort
en ny skyddande skorpa bildats,rev hon upp
den med,och så har hon haft det i hela sitt liv,
för att hon aldrig kunde låta sitt livs sår läka.

*




Prosa av Notarius publicus:Sten Wiking VIP
Läst 455 gånger
Publicerad 2017-09-01 17:06

* Spara bokmärke
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


Cugel
Fin metafor.
2017-09-01





  < Nästa text
< Föregående