Vi lekte en lek du och jag
Vi skulle beskriva varandra som hus

Två bästa vänner

Om vi ses igen
är vi där
och beskriver varandra i lek

Ett vitt enkelt hus med bruna knutar
Är du
Med buskar i syren och ros
Vacker välkomnade grusgång
På baksidan en hemlig trädgård
att i tankar sakta vandra
Stilla och lugnt ligger huset i solen
Dörren stängd, men
fönstret öppet
Det hörs toner
av en djup kvinnoröst

Du beskrev mig som ett slott i Brasilien
Ett föränderligt slott vars rum ändrades
efter humör och händelser
Med en massa trappor upp och ner
Vindlande gångar och tunnlar
Tinnar och torn
Fasaden i guldgult och
varje rum med sin speciella färg

Du beskrev mig
Det som bara du vet om
Men din värld är stängd för mig
Du valde det
Jag visste det redan då

Jag tänker ibland på bilderna
Undrar vad vi ville säga varandra

Det finns ett fönster
så ibland kan jag höra din röst
Ditt hus är orört vitt med bruna knutar
Det finns fler stängda dörrar nu
Syrenen och rosen rörs inte av tiden

Mitt hus med vindlande gångar och trappor
har fört mig vilse
Färgen i rummen har börjat falna
Det guldgula har byts ut till daskgrå
Tinnarna och tornen pekar
bittert finger åt himlen…

Två olika hus

Jag behövde dig
och även om -
förblir du min bästa vän