Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ett rop på hjälp som ingen hör

Jag bryr mig fortfarande - om dig,
du ser ingen kärlek i din omgivning längre,
du tar tabletterna och kniven som utväg,
dom vita tabletterna du tar,
en efter en blir det 36 stycken,
kniven är alldeles blodig,
efter alla drag du gjort på din fina kropp,

Du orkar inte längre säger du,
alla trycker ner dig - ingen hjälper dig,
men låt mig hjälpa dig - som aldrig förr,
tro på mig - och inte på tabletterna och kniven.

Jag ber dig att tro på mig,
tro på din familj - dina vänner,
vi älskar dig så snälla,
ta inte tabletterna och kniven,
det gör så ont i oss att se dig lida,
som om tårar inte har några känslor.

Ditt liv är värdelöst säger du om och om,
men jag vet att ingens liv är värdelöst,
du har så mycket att leva för,
men du kommer förlora det,
om du inte kämpar,
du säger att du inte vill ge upp så lätt,
kämpa på - för jag tror på dig.
du har kämparglöden,
så gumman min - go for it,
jag finns här om du behöver prata,
gråta - skratta - eller bara ha sällskap,
jag finns kvar för dig nu och för alltid.

Jag bryr mig om dig så mycket,
du är stark och snart blir du fri,
tillsammans med mig går du,
stark som aldrig förr,
inga tabletter och knivar,
finns med i bilden nu längre,
för du har hittat din väg,
kärleken - synen på dig.

Jag vill känna att du lever gumman,
jag älskar dig så himla mycket.




Fri vers av Lilla trollet
Läst 511 gånger
Publicerad 2006-02-05 18:17

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


mb74
låter som du är en sann vän:)
bra att du står upp för din vän
sånna som du behövs:)
2006-02-07

Wretling
Denna text gav mig en tankeställare. På något sätt igår så förstod jag inte hur allvarligt det var, för man har upplevt det så många gånger. Man blir liksom avtrubbad och glömmer bort hur farligt det är.

Jag skäms när jag säger att ja inte trodde det var så allvarligt igår, det slog mig hur vikigt det är när jag fick reda på sjukhus vistelsen.

Denna text är en text då man ber ngn kämpa vidare, man älskar någon så mycket att man inte kan tänka sig leva ett liv utan den personen.

Men denna text manar också till gemenskap och kärlek, vilket är vikigt i såna här tider. Du sätter orden på det vi alla känner
2006-02-05





  < Nästa text
< Föregående

Författarens senast böcker
Känslosamt
Känslor
* se alla