Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




  Börjar närma mig den magiska gränsen 50 texter och försöker rensa bland utkasten. Skrev nog denna i våras (2012). Läste om "Tedags för dystra själar" i veckan och undrar nu om den låg i mitt undermedvetna


Mellanrum

Var jag inte säker nyss?
Anade jag inte mönster?

Hade jag inte en känsla,
en tillhörighet att förmedla?
Kände jag inte djupet
utan att skrämmas?

Men så vred sig rymden
Längd blev bredd
och det som var tillhörighet
blev höjd

Så blev världen alldaglig igen
Orden jag upprepar
blev bokstäver,
mina dikter tomhet

Det är inte för att bli övertygad
jag sjunger med
lyssnande på er övertygelse:
samma utsikt ses bara från en plats

Det är omöjligheten jag lyssnar efter,
som låter existensen vridas runt sin axel
och blottlägga nya dimensioner
för den som har ynnesten att ta emot




Fri vers av Mattias Alveteg (Lavtege)
Läst 561 gånger
Publicerad 2012-10-13 16:35

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


Kristina Wallbing
Har läst denna några gånger och tycker om den varje gång! Mest gillar jag slutet.. Det hoppfulla i att det alltid finns mer av tillvaron!
2012-11-03

Ninananonia VIP
Mellanrummet där bakom.. är gränslöst oändligt som universum.. där skapas det stora...och visst är det en ynnest att kunna se dessa dimensioner.. om man nu kan se... gillar dina ord...och... mellanrummet i dem...
2012-10-19

Drömfångare
Dikten känns på något sätt gränslös och storslagen.
2012-10-15

  ej medlem längre
mm..gillar känslan `glimten´ av det där just det där du fick mig att uppleva när jag läste denna
2012-10-14

evana
En bra beskrivning om tankar och liv i ständig förändring!
2012-10-13





  < Nästa text
< Föregående