I de ensligas allé
faller löven stilla
gula mot marken
en färgexplosion

En matta av drömmar
bildas kring ljuset
av höstens nyanser
blir friheten längtan

Kring de ensligas allé
färdas molnen långsamt
stannar upp och njuter
av skönhetens dimma

På ett moln nära regnet
kan de ensliga få tröst
där vid regnbågens fot
sås de spirande fröna

Vid de ensligas allé
dansar änglarna vals
de ensammas händer
får en vän att hålla i

Möten sker i stillhet
ett stänk av vänlighet
där kan tysta drömmar
bli verklighetens afton

I de ensligas allé
faller vita flingor
unika i sitt mönster
på sin väg till jorden

På de öppna fälten
får tankar sväva fritt
där har alla sin plats
i en evig harmoni