Ser upp mot den svajande grenen
löst hängande
mot tallens kropp
som om den ville hålla sig kvar
ännu ett tag

när stormar härjat
och blötsnö segrat
bryts den sista barken
i ångestskri

år av samhörighet
förlorade

som i en egen värld
blir den hängande
väntande...
på den sista färden