Stjärna nattens vän
jag ser ditt klara ljus
strålar ovan träden
och ger behagligt rus

Blinkar ovan molnen
din syster faller ner
gammal och utsliten
syns hon inte mer

Faller genom rymden
strålar hon som mest
bjuder på sin kärlek
när den är som bäst

Stjärna nattens vän
strålar där så nära
men ändå långt borta
tydligast för de kära

Mystiskt är ljuset
där skymningen leker
över kärleksparen
det så sakta smeker

Färgglad är nyansen
på himmelens estrad
skimrar så behagligt
mot blommor och blad

Stjärna nattens vän
finns där som tröst
ljuset lindrar smärta
från tungsinta bröst

Livet ovan molnen
för människornas frid
ett fenomen på himlen
vid nattens ljuva tid