drömde jag skönt att det visa' sig precis

hur jag i sju år bott granne med Louise!

jo, hennes villa låg märkligt nära min

lägenhet inbyggd bland böckers plockepinn

- ej vågat ana oss - hon blev glatt perplex

liksom en magisk ackordföljd av T. Rex

nu kunde vi hälsa på varann så lätt!

dock först lång cykeltur - vilken väg lett rätt?

ville jag minnas trött buss vid rosa kiosk

fast strax nog redan åkt... bort mot nästa påsk

- inget bra riktmärke - men en oläst text

låste upp porten där iskall värme växt

lugnt till vårt paradis, pojken fräckt förrått

kom mindre fruktad en dotter äldre blott

- var ni väninnor vid livets döda scen?

for jag stor trappa... men självklart kom försent

ty ingen fatta' hur lösning vackrast väcks