han hette inte sam
men hans fru hade vart otrogen
och han var på drift

vässlans föräldrar var ett galet par
deras ondskas svarta hål hade sugit dem
ut ur stan, bort från by

hon minns inte hur gammal hon var
när han fann henne i grottan men
hon var ett odjur och han var himlen

han visade henne världens framsida
medan han byggde tak av fingrar
och åt på hak, på resande fot

helvetet reste sig som mordor bakom hörnet
från just den världens baksida
klart han måste ta henne dit

det var som skolan, sög, men bra kontakter
vässlan var den enda i klassen
som åt allt med händerna

det var där hon mötte ivira
inte med nån så kallad förälder
utan på morgonen, ut och genom fönstret

barnsoldater i svenska skogar
övergivna artonhundratalsbyar
nyckelpigornas maestra

löften i blod över lägereldar
blåbär, hallon och syskondödade ankor
gulags totala motsats

ormen kom aldrig, det var ingen ide
för helvetet, mina barn
var redan annars överallt