Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




  Foto: AndLou


Du som strålade i kapp med solen

 

Vi stod där
med händerna i varandras
vi hade verkligen levt livet fullt ut

detta var dock
vårt allra sista ögonblick
som vi någonsin skulle uppleva med varandra

ingenting skulle ändå
kunna överträffa detta
de steg vi tagit tilsammans var helt magiska

jag som hade krältat där
långt under all värdighet
stod nu rakryggad och "ren" där i solskenet

du den gudomliga
hade egenhändigt
lyft mig upp ur det mörka 
upp från allt tvivel och all självömkan

du hade gett av dig
och av din kärlek till det allra yttersta
och jag är dig evigt tacksam för detta

solen bara öste ner 
och värmen gjorde min panna våt
men det var ändå tårar som föll över min kind

du min ängel stod där i solskenet 
och det var ändå du och din uppenbarelse
som strålade allra starkast

tåget norrut närmade sig nu 
allt mer sin sista avgångstid
just då när du och jag sa vårt allra sista

...jag älskar dig

 

Copyright © AndLou

 




Fri vers av AndLou VIP
Läst 159 gånger
Publicerad 2020-10-27 23:16

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


  Elisabeth Nilsson VIP
Stämningsfull och vacker dikt om kärlek i avskedets stund och bilden därtill.
2020-10-28

Kungskobran VIP
Så fint om sista avskedet
2020-10-28

ULJO VIP
Fint i ord och bild
2020-10-28

Sparvögat VIP
Så vackert i kärlekens namn...
2020-10-28

Öknens Ros VIP
Fint om en stark kärlek.
2020-10-28

bibbi ahrnstedt VIP
Såå vackert och fin bild
2020-10-28





  < Nästa text
< Föregående