Lasseman
från Ystad
Böcker
Ängeln som föll på regnbågen.
Lite humor i vardagen (målningen är min egen och gjord av mig
Den upp och nervända världen i mitt huvud
Varför är allting upp och ner för mig när allting där uppe borde vara här nere och det här nere i botten slammet blir höjt till skyarna över buskarna flyger en örn med höjdskräck.
Det finns så många synålar i stacken att jag inte hittar ett enda strå hö att ge kossan till middag
Jag hör hur gräset växer efter jag klippt det röster och svordomar från underjorden hotar och hånar mig för att jag inte får mitt hår att växa ut på min kala hjässa.
Det fryser till is på solen när jag räknar sandkorn i Sahara för vart årtionde får jag börja om eftersom jag tappade räkningen efter sandkorn i ögonen.
Så jobbigt nu, jag stiger upp när jag skall gå och lägga mig och går för att sova när jag vaknar.
Vad är det med mig egentligen? Här om dagen gick jag ner till ån för att tvätta mig då jag upptäckte att strömmen gick åt andra hållet.
Allting snurrar nu svanarna hoppar runt i träden och kvackar rådjuren står vid vägen och liftar medan skogs sniglarna äter upp alla stigar.
Åh!.. vad skönt det var en dröm en riktig mardröm äter frukost ute i trädgården och ser två hjortar äta gräs ute på ängen träden rör sig så vackert i brisen i sjön flyter två svanar fram för att imponera på varandra , allt är som det skall och jag är lycklig. går mig en vandring i skogen för att njuta och meditera och få bort drömmen brygger kaffe över öppen eld och tillagar tomat soppa i mitt camping kök med en knäckemacka till med ost och skinka allt är lugnt, har set ett par vildsvin på avstånd Canada gäss, gravänder, en del hägrar en iller familj en räv och igelkottar, är i harmoni nu. På stigen hem ser jag två rådjur som äter något och jag säger i min glädje och upprymdhet hej kära vänner!!
Då hör jag.. Äh skit ner dig gubbjävel och så hoppar rådjuren upp och börjar att steppa och spela piano.. jag får panik och hjärtklappning och springer hela vägen hem och längs vägen sitter grodor som applåderar super och spelar munspel samtidigt som jag ser i ögonvrån hur träden skrattar och diskuterar mig med sjön och dom har så roligt åt att jag inte vet om jag springer bakåt eller framåt i tiden och inte vet vilket ben jag skall börja med...
kommer hem efter 102 dagar och då sitter hin onde och lie mannen på min trapp avsatts och spelar plockepinn och diskuterar med varandra om livet och döden.
Hin onde säger Egentligen är det inte så högt till himlen om man tänker på rymden.
Lie mannen säger Men det är ju klart! att nog hade man väl dött om man ramlade ner ifrån molnen?
Hin onde säger Lite orättvist där. En skalbagge får ju inte ens ett blåmärke när den ramlar ner ifrån hatt hyllan.
Lie mannen skrattar och säger Nej fan.. ha ha den går bara glatt vidare i farstun.
Jag skriker bugar och ber.. och tänker fan jag har gått i väggen så många gånger att nu har jag nog allt gått igenom den helt och hållet
Lasseman!!.. Vakna...
Fri vers av Lasseman Läst 365 gånger Publicerad 2020-12-11 22:01 Spara bokmärke Kommentera text Privat textkritik Skriv ut Spara som PDF
|
Nästa text
Föregående
Författarens senast böcker
Ängeln som föll på regnbågen. Smultronställen Små små spår i tiden Vägval i livets laborinter Ur skuggorna jag kryper se alla |