... fortsättning från gårdagen...

... att veta sin förmåga och att kunna bruka den väl är inte alla förunnat... några av oss glömmer bort det vi kan eller lärt... plötsligt är vi nedslagna och vissna i den känslan att inte komma ihåg... men varför glömmer man så lätt sina färdigheter då... vad ska det vara bra för... kanske är det därför vi ibland behöver pröva nya saker för att minnas det vi har härbärgerat... dvs att där i bakhuvudet väcks minnet upp och vips har vi hittat hem...

... "Hjärtat i Juleås skog"...

... denna morgon på Tomtegården var det tyst över allt... inne i huset sov alla... och inne i verkstaden syntes övervintrande gäster från i fjol kika fram... de hade sovit sjusovare-sömnen och det var Orvar Ollonborre, Mor Nyckelpiga, Albin Bladlus och Makaonfjärilen... de var alla i en dvala där uppe på loftet... men nog oroade det dem att verkstaden var så tyst och tom denna peppearkaksbakardag... ja alla visste ju att den 9 december på Anna-dagen skulle pepparkakorna bakas... varje år var det pepparkaksbak  i verkstaden... men tänkte Albin Bladlus, som vaknat till av tystnaden, vad är det som hänt?... nyfiket tog han sig en runda i verkstaden, men han såg ingen... han var på tok för liten för att orka öppna dörren... mörkt var det också när det inte fanns någon ström...

... Tomtegårdens alla sov och sov och sov... hela huset var som en sov-stuga... endast Michelin, Missan och Skuggan var vakna och undrade... vad är det här för något?... Skuggan ville inte väcka någon och hyschade på Missan och Michelin... men det var då rakt omöjligt... så Skuggan öppnade dörren och släppte ut dem... Skuggan, Missan och Michelin såg då att Albin Bladlus stod i fönstret till verkstadsdörren... de gick in till honom... det var så mörkt så... när de hälsat på varandra kom de på att de skulle överraska alla på Tomtegården... det fanns en gammal vedeldad bakugn i verkstaden... men de var alla för små för att dra igång den... då kom de på att de kunde ringa till rosa molnet där lilla Ängeln och Ängla bodde... Ängla hon svarade, vi kommer gärna och trollar fram ljus och pepparkaksbaksunderverk...

... Eftermiddagen kom... Nu hade de bakat pepparkakor av alla de sorter... timmarna hade bara flugit iväg... och inne på Tomtegården tycktes de äntligen ha vaknat... strömmen var fortfarande borta... därför hade de hade kunnat arbeta i hemlighet i tomteverkstaden... precis då slogs dörren upp och Nissen och Nissan kom in... oj oj oj men ser man på! sade Nissan glatt... Nissen utbrast, vad i allsin dar har ni redan gjort alla pepparkakor?!... ja visst, men det finns deg kvar så att ni kan göra era egna personliga till era vänner... Nissen och Nissan rusade iväg och kom tillbaks med alla från Tomtegården... och de hade med sig frukost/ lunch till alla...

... nu satt de där och smaskade, skapade roliga konstnärliga, vackra pepparkakor och pepparkakshus... Tomtemor och farmor Ida var rörda över det härliga initiativet av Albin Bladlus, Missan, Michelin, lilla Änglen och Ängla... nog för jag kunnat lösa allt med magi, sade Ängla, men då våra söta små vänner är så kreativa lät jag dem jobba på... så sparar jag på trollformlerna till när de verkligen behövs!...

... Albin Bladlus hade varit och hämtat Mor Nyckelpiga, Orvar Ollonborre och Makaonfjärilen... nu skapade de varsitt självporträtt i form av pepparkaka... Ängla och Tomtemor gladdes så åt detta härliga gäng... Tomtefar bad om en gruppkram av sin älskade Tomtemor och sin fina vän Ängla... jag har något att erkänna sade Tomtefar... jag har varit dum och slutade att tro på mig själv, jag såg mig som ett skämt... Tomtemor och Ängla tittade på honom med kärlek och värme... då tog Albin Bladlus till orda... du menar, Tomtefar, "hur kan jag vara jag - för någon som som du - som redan bestämt att jag är ett skämt!?"... alla skrattade till... ja, ja så har jag sett på mig själv... förlåt mig sade Tomtefar... alla pustade ut och sade, Åhhh!... vi älskar dig Tomtefar sade alla nissarna...

... de hade nu packat in pepparkakorna och de dekorerade personliga pepparkakorna och pepparkakshusen... alla kunde se på Tomtefar att han var mycket nöjdare... men Staffan och fålarna hade de inte sett till på hela dagen... farmor Ida hade sina aningar... men det är morgondagens äventyr... vi ses då!...

... Solsken på er så länge! /:) Solstrale 

... fortsättning imorgon kl:10.30...