Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




User avatar

Roger

VIP icon
58 år Male icon från Västervik


Böcker

44 minuter tills döden skiljer oss åt

« Poeter.se alla böcker | « Roger alla böcker | « Tillbaka till bokomslaget


 

13:42 sen vet ja inte

När jag kom ner till stranden kastade jag klockan så långt ut jag kunde. Tiden skulle aldrig mer spela någon roll. Jag slutade räkna minuter och sekunder är jag såg ditt bröst hävas för sista gången.

Du låg så stilla. Det såg ut precis som om du bara slumrat till och jag kunde inte fatta att det var över.


Senare när jag grävt färdigt det som skulle komma att bli din sista viloplats lyfte jag på locket för att få se dig en sista gång och nu fanns det ingen återvändo. Tårar som man håller tillbaka för länge blir till syra som fräter på kinderna ja det känns i alla fall så

Tänkte tillbaka på de där sista andetagen, på nåt sätt visste du men jag tror inte att du var rädd. På nåt sätt var det du mer än jag som tröstade.

Jag sänkte ner lådan i marken och sen
täckte jag den med jord och tårar
på den plats där du snart är
en del av gräset blommorna och träden


Jag saknar dig Mysan.




Fri vers av Roger VIP
Läst 770 gånger
Publicerad 2008-04-21 11:53

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


  Lena VIP
Det är tomt utan dig Mysan. Ibland känns det som att du finns i närheten ,och man vill nästan sträcka ut handen och smeka din randiga päls för att sen få höra dig spinna...
Fint skrivet om en känslig stund.
2008-04-24

Inkarasilas
BAH! fan fan fan, ujujuj så gräsligt slut, bättre om du grävt ner det jag förmodade, fast det är klart säger mer om mig än dig, ujujuj - snyggt upplägg, gräslig vånda och en bukett med solrosor till Mysan. *gråtmild*
2008-04-21





  < Nästa text
< Föregående