Så möttes vi igen då
Stockholm med dina uteserveringar,
bussar, taxibilar, affärer och uteliggare
Med Stureplan,börs-yuppisar
flottiga frisyrer, kändisprofiler
och mördare

Jag går omkring i Sveriges huvudstad och
känner mig som en invandrare, har ännu inte
hört Svenska talas av någon jag möter.

Men ett par kändispoäng fick jag.
Han Luuk med sin Carina smet förbi mig i
en taxikö... det borde väl betyda
att jag i alla fall är i rätt land.
Även om man i det här landet får
sparka ihjäl människor utan att det
kostar mer än ett år i finkan.

Jag tittar ut över staden
över alla dessa människor,
inhyrda köer utanför nyöppnade
krogar, alla hus alla bilar och tänker:
Vad är meningen med det här
varför springer alla till nästa
tunnelbana, bara för att stå
där och vänta 3 minuter.

Men jag ser även hopp
Överallt sitter människor
Humlegården är täckt av livsnjutare
som flyttar sig efter solstrimmor
En och annan vinflaska och för all
del en och annan pipa.

Och här och där
ser jag människor som ser djupt
i ögonen och ler
precis innan de kysser varandra

Det är sommmar i Stockholm
igen men det här är inte min stad

En gång var det min stad.
För några år sen på ett litet café som hete
String. Där mötte jag vänner i enkelhet, värme och poesi
Det var då, innan hänsynslösheten tog vid
Innan tjafsarna tog över