Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Oförmögen


En gång
fick hennes ord mannen att gråta
Lättrörda hjärtan i symbios

En gång
fick hennes blick mannen att skratta
utan gränser i samförstånd

Sen tröttnade han...

Nu suckar han
över hennes berättelser
Uttjatad ber henne \"hålla käft\"

Nu vänder han sig bort
så hennes ögon bara når hans rygg
och han slipper konfronteras...
men sin egen oförmåga att älska





Fri vers av ÅsaLena
Läst 438 gånger
Publicerad 2008-06-15 21:15

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


Larz Gustafsson VIP
Visst. Det är alltid mannens fel.
2008-06-15

Hildegun Relefors
en saningens vardag skriven med sorg!
2008-06-15





  < Nästa text
< Föregående