Att vandra genom livets natur,
känna kraften inom andra människor.
Att vara i livets natur,
att vara i sig själv utan att förändra sig själv,
är en svår lisa.

Att slå an känslan om sitt egna jag,
att värna om sin egen låga.
Det svåraste som finns,
Att ta ansvar för sina känslog gentemot andra människor.

Bland det svåraste jag står inför i livet,
att inte ge vika för skulden.
Att inte förminska mig själv,
utan att stå för den jag är.

Att våga se sina sämre och bättre sidor,
utan att skämmas.
Att våga vara den jag är,
ta för mig av livet och släppa ut mitt långa hår.

Att skammen för att man tar för sig av livet,
dominerar och inte är som andra,
ska vara svår.

Att känna sig olustig för att man är udda,
är jobbigt, men något jag måste acceptera.

Att vandra genom livets natur,
finna gläntorna av ljus.
Känna att dagens ljus är det viktiga,
att ta gryningen i sina ögons ljus på allavar.

Jag vet att dagens ljus,
att ta dessa känslor på allvar.
En viktig del i mitt liv,
det är en viktig känsla.

Att vandra livets väg,
något alla borde prova.
Jag ska vandra livets väg,
genom livets natur.

NU!