redan i dörren
tvekar herr larsson

stryker med handen över hjässan
trycker upp snuset med tungan
och harklar sig lite förläget

när han tar av sig skon
tittar stortån upp på honom

han drar förläget i strumpspetsen
är lite som en förvuxen pojkvasker

men han går ändå in

när han sjunker ned i kökssoffan
undslipper det en suck från honom
och ett oroväckande knak från soffan

jag erbjuder honom en konjak
som han tar gärna emot
men grimaserar illa när dricker

skulle hellre tagit en klar säger han
men tar ändå en till

måste ju få en i varje ben
annars kan det gå illa
tillägger han med ett flin

när han slukat även den
tittar han pillemariskt på mig
och flinar till lite innan han säger

jädrans vilken otur
den kom ned i samma ben
sen skrattar han sitt mullrande skratt
och jag

jag skrattar med