jag klagar över

dina vindar

ibland...

men utan dem

kan jag inte höja

min bröstkorgs

längtan

till kärleken

du är den som driver mig

till hopp

till mer än bara en övergång

som mynnar ut

och försvinner

i något större

du har nog med kraft

att flytta mig upp

och fånga trädkronan

eller röra mina sinnen

ned till djupa källor

under dalar

som sover

jag uppskattar dig

din oresonlighet

och din envisa dans

hur du visar

att du är den

som kan

föra mig

dit jag vill

vara...