Det är
en balansakt
i otakt

mitt emellan

på och omkring
just absolut
ingenting

av

alla de
betydelsebärande
delarna av mitt liv ...

Begrepp som
tvång
krav
frihet
obundenhet

är inga alternativ

likväl
en oundgängligt närvarande
verklighet

på och omkring
just absolut
ingenting

i tomrummen

mitt emellan
alla
de betydelsebärande
delarna i mitt liv

Sträcker på mig
låter fingrarna treva
fritt längs konturerna
av brådjupen

Söker finna
fotfäste
för att åter
kunna börja leva

meningsfullt
alternativt
och
ej längre
blott
kort och gott
känna mig som en åskådare
till det som varit och är förlupet ...

Saknar känslan
i djupet av min själ
av insikten om
livets makt
och gåva
att
mena mig väl ...

Det är
en balansakt
jag försöker
få i takt
med allt det där

som är

mitt emellan
tomrummen

på och omkring
de betydelsebärande
delarna i mitt liv

Behöver känna
din hand
i min

få möta din blick

känna din andedräkt
smeka min kind

Du fattas mig!

©Peter Stjerngrim