Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag grävde ut hans fotavtryck i sanden








Nu ser jag allt

genom en het sommarhimmel


sedan dyker djupt

i murens sten


i tornen

försvinner du

långt från mig


Livet är en lång gata ...


Jag lever

i ett rum

stort som en ensamhet

stort som en kärlek


Mitt liv är

en övergiven trappa

en sorgfylld vandring

i minnenas trädgård


Jag grävde ut

hans fotavtryck i sanden

och

planterade mina händer

i trädgården av glömska




Fri vers av Sladjana Zubcevic VIP
Läst 1432 gånger
Publicerad 2009-05-20 17:40

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


Håkan Grapenfalk
mycket vacker poesi! applåder!
2019-12-06

juliaparkas17
Jättefin..., och sorglig dikt.
2019-01-24

Hans Christian
Sista versen är ju makalöst fin! Bravo.
2009-07-30

aol
så underbar grävde ut hans avtryck i sanden bokmärke
2009-05-22

Michaela Dutius
Fullständigt underbar dikt med helt fantastiska metaforer
2009-05-22

Eaglemountains VIP
"Jag grävde ut

hans fotavtryck i sanden

och

planterade mina händer

i trädgården av glömska"

Underbart vackra rader .......
2009-05-22

  ej medlem längre
Oj
här svämmar
det över av
starka bilder

som läsare
får man vila
i varje

för att
sedan se
hela väven
2009-05-22

Ulf Lagerholm
jo;


"Jag grävde ut

hans fotavtryck i sanden"


är som jag ser det diktens starkaste rad, möjligen kan man ha den invändningen att det är "olyckligt" att sas mjölka ur den redan i rubriken ...

det finns nog en poäng med att den kan komma som en överraskning där på slutet

dessutom går det ju att använda sig av rubriken, att den i sig kan vara något som tillför information, liksom fungerar som en egen textrad

hälsn

/Ulf
2009-05-22

Ulf Lagerholm
en vacker och nyansrik slinga om kärlek, sorg, minnen, och de sista fem rederna nickar jag några gånger extra åt

Tack
2009-05-22

Rosen VIP
Att plantera sina händer, en stark symbol, som ett bevarande men samtidigt som ett avslut på något, gör känslan i denna text bara ännu starkare...
2009-05-21

Elaine.S VIP
En otroligt fin titel som även kommer igen på slutet , och i de orden ligger all längtan och värker...
2009-05-21

  Al Lanzon
Du kan verkligen skriva vackra vemodiga alster!

Mitt liv är

en övergiven trappa

en sorgfylld vandring

i minnenas trädgård
2009-05-21

  ej medlem längre
Så skönt att låta blicken vandra genom orden i din vackra dikt.. och jag håller med de övriga.. slutstrofen är särskilt bra.
2009-05-20

Mr Lindemann VIP
Jag gick in fotspåren till framtiden
men gick vilse i det förgångna
såg ett hopp bortom drömmarna

liftade så till himlen med tron
2009-05-20

Suzy med punkterna
JaG ÄLSKAR RADEN ....JAG GRÄVDE UT HANS FOTAVTRYCK.........
2009-05-20

Roula O
sorgset och mycket vackert skrivet...
2009-05-20

Miss Mod
Vackert formulerat.
2009-05-20

Gisela Nordell
Det var många vackra strofer i denna lite sorgsna dikt
"nu ser jag allt genom het sommarhimmel"

"stort som en ensamhet
stort som en kärlek"

och sen den sista är mycket vacker!
"...jag grävde ut hans fotavtryck...
planterade mina händer...."
2009-05-20

issac.a.m
Jag grävde ut

hans fotavtryck i sanden

och

planterade mina händer

i trädgården av glömska
så underbart skrivet..
2009-05-20

Ilona _L
Så sorgset vackert i trädgården av glömska!
2009-05-20

Betlehemsstjärnan VIP
Känsla....kärlekens backspegel...på ett överlevande sätt..fantastiskt komponerat,,,/B
2009-05-20

Cosmic Johanna
Starka känsloelement i denna,

vemod,

förlorade drömmar

minnen

det skapar vackra gripande bilder.
2009-05-20

Carola Bouvin
Fin poesi av dig, gillar allra mest "jag grävde ut hans fotavtryck i sanden"... så älskvärt.
2009-05-20

Vinkelns
Magiskt, så vackert smärtsamt, som en ropande men stilla sång!
2009-05-20





  < Nästa text
< Föregående