|
|
Den enkla illustrationen av en cirkel med en punkt i mitten har i många sammanhang, i synnerhet esoteriska, varit en symbol för enhet eller innehållit en monoteistisk aspekt ("en gud"). I mitt fall använder jag den för att illustrera dikten "fokalpunkten", vilken är placerad som den sjätte dikten i ordningen, dvs "i mitten" där jag ser det absoluta centrumet (vare sig man kallar det "gud" eller något annat) finns inom en själv och för att summera samlingen i sig, som en helhet. Utanför cirkeln finner vi elva stycken "svarta hål", ett koncept jag också använder i flera av mina dikter. De svarta hålen som finns därute i världsrymden är för mig själva urtypen av laglöshet, då alla fysiska lagar, såsom vi känner dem, upphör att existera uti dessa kosmiska "hål". Ur ett gnostisk perspektiv, kan dessa därmed ses som "frihet" då de ej styrs av några lagar. De "svarta hålen" i illustrationen är elva till antalet och elva är ett tal vars numerologiska symbolik i vissa ockulta kretsar kan representera kaos, liksom kunskap. De är även elva till antalet då dikterna i samlingen är lika många, så varje "svart hål" representeras och kopplas till en dikt.
|
|
|
1.
som en öppen dörr
2.
hamnskiftare
3.
grubblarens glädjesorg
4.
evigheten
5.
morito ergo sum
6.
fokalpunkten
7.
asklandet
8.
uti tomhetens svarta svalg
9.
i samma stund ljuset kvävs i intigheten
10.
epifani
11.
post scriptum
« Första
1
Sista »
Det finns 1 sidor, du står på sidan 1
|
