En dag i taget spelar jag på mina strängar
Knäpper en tyst melodi som hörs som fotsteg av och an

Jag är ett tåg på en frusen sjö, ett stelnat hav av tid

I min stora närhet
Mer och mer av ingenting

Men jag är hack i häl på livet
Närmare för varje mil av dunkande räls



I längden är allt jag har gratis
Inget kostar men har en smak

Stop
Jag vill ha dig på en armlängds avstånd
Inte närmare än så

Som en sparv i morgonvinden
Blåser jag hemåt utan spår
Och mina tankar känner ingen



Jag klädde min kropp i plåt
För att driva en stor maskin framåt
Aldrig riktigt frisk och men aldrig sjuk

Till bruset av en gammal TV-skärm
Somnar du, lämnar kvällen bakom dig


Samtidigt ringer bruset av segerns sötma,
ännu i mina öron