Smärtans mara

ansätter hennes sargade själ

utan trygg förankring

förminskas varandet

Tårar av vanmakt

väter ögon som blickar inåt

tyngd av saknad

faller hon ner i det svarta

Botemedel stavas bedövning

skam och vanära

förenar själ

med kropp

Kinden möter botten

sträv yta

skrapar känslig hud

enda vägen synes klar

Framåt upp...