nej, det blir nog ingen mer sömn för mig, lite väl sent påtänkt nu...
Sonett om sonettens form
Sonettens form är stram och helt perfekt
för hyllning skön till vardagsnära ting
den lämpar sig för allt och ingenting
sig gärna kläder i en hövisk dräkt
Ej finnes rum där den blir stumt förskräckt
så stolt den träder in och giver sting
kan ävenledes liknas vid en tving
som formar varje fras poeten sträckt
Nog kan man stundom på dess jamber snava
när vändningen man söker i en vrå
men håller man sin rytm i menuetten
och låter jamben modigt framåt trava
till slutet man rätt oskadd kommer då
där tackas bör för transen - och baletten