vemodstankar kramar fram ångest

tankar om glädjefyllda dagar som flytt

allt är förändrat

sorglösheten  

som fanns en gång för länge sen

när livet låg framför

dagarna var ljusa och kroppen var ung

försvunnen  

i ett minnenas töcken

avlägsen

endast något som var då

livets bittra sötma plogat djupa spår

sår som djupnar

då åren går

vemodstankar väller fram och gör mig sorgsen

tankar över liv som var

ungdomsglädjen

tron på livet

av det finns intet kvar