Fallet med den första skoldagen

Den hösten skulle han börja på gymnasiet. Josip Broz ”Tito” Gymnasiet. Den omgavs av ett renommé som den bästa. Röda bourgeoisiens barn var alla där. Framtidens maktelit som ännu inte blommat ut eller kanske spridit ut sig som ogräs gick i den skolan. Framtida direktörer för statliga företag, läkare, professorer, alla var där. Alla var där men de visste inte ännu att de var där.

JBT gymnasiet var en fin byggnad, förfallen men fin, en av de finaste byggnaderna i neoklassisk stil i stan, vad det nu än betyder och det betydde inte ett skit för honom.

Den dagen i september kom han till skolan i deras gula Opel Commodore egengjorda cabriolet. Hans morsa körde, släppte av honom framför huvudentrén och brände gummi därefter. Folk vände sig om, kollade på cabrioleten och på honom med ett ansiktsuttryck som sa ”wow”. Allt var en del av en plan som gick på att bli sedd, det jävligaste som finns är att vara osedd.

Den gula cabrioleten var ett bra sätt att presentera sig. Han klev in i krassrummet och letade efter en bänkplats. Det var ett litet klassrum där fyrtio stycken tonåringar svettades hormonstinna svettdroppar fulla av åtrå och trots. Den var en fin syn för en kille på 14 år. 36 nyfikna tjejer som kompletterats med fyra kåta, skägglösa och fullständigt ”lost in space” killar. Han var ju, så klart, en av dessa fyra killar. Det fanns gott om bänkplatser att trängas bland tjejerna. Han letade efter en plats med ögonen och satte sig på första raden där två av de resterande tre killarna satt. Den tredje killen hade inte kommit än, men det var nog skrivet i stjärnorna att han skulle sätta sig där också.

Det är först i gymnasiet som man får själv välja plats där man ska sitta och ingen av killarna, och så klart inte han heller, valde det de egentligen ville, att sitta bredvid snygga blonda Márija eller den svarthåriga Elena med bröst stora som honungsmeloner.

Under det där första året på gymnasiet Josip Broz ”Tito” blev det fria valet en outhärdlig plåga som gjordes påmind varje gång han fick erektion. Med tiden föddes ångesten. Stadens gråa, utslitna och skitiga fasader uppenbarades för första gången och allting handlade om att besegra sig själv medan gråhetens monster åt upp honom bit för bit, sakta och plågsamt.