Han lät fingrarna vandra försiktigt längs låret,

han kunde känna hettan med den var behaglig.

Sakta närmade sig fingrarna insidan av låret,

han tog ett fast grepp och ryckte till.

– Låret är det bästa på kycklingen, sa han till sin fru,

samtidigt som han utan bordskick slafsade i sig.

Hon tittade på honom med besvikelse och sorg i sina ögon.

Detta är mannen jag blev kär i för 20 år sen, tänkte hon ironiskt.

Försupen och ovårdad, ingen stil, ingen finess.

Han skulle somna tidigt i kväll vilket var en tröst.

Han har förändrats, nu vill det till en förändring.