Inom mig vet jag att det finns.
Något som jag alltid minns.

Men saker och ting fick mig att känna
att det som önskades sakta började bränna.

Kan det inte räcka att dagen min är grå?
Eller måste jag mer vidrigt må?


Att ha en strimma hopp
värmde hela min kropp.


För stunden vet jag ej vad jag vill
maby
...looking up over the hill...


Känsliga känslor känner mitt hjärta
Ibland med eller utan smärta.

Är så påverkad av dagen
orkar ej ta mig i kragen.


Känslorna kan jag ej rå för
spänner i sinnet allt annat bara dör.


Att vara 16 vårar
kan vara tiden då dagen den sårar.

Att Vara lika vacker som blommorna på ängen
Eller att försöka sova gott i den mjuka sängen...

Visst är man unik
och inte den andra lik...

Men varför är det så svårt att förstå
att alla sina egna vägar skall gå?

Livet handlar inte bara om yta
Det handlar om att knyta
det inre jaget till världen.