Minnen ur ett brustet hjärta.

 

" />
Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Minnen ur ett brustet hjärta.

 




Under bar himmel hon bar dig, idag bär du dig själv.

 

Hon stod på torget där leende skyltdockor hånade hennes gestalt, hennes tid levdes för varje andetag. Det doftade förtvivlad jul och himlen var svart som vinterhavet. 

Hennes fötter var frusna som själen men hon kände ingen kroppslig smärta, barnet i hennes famn låg tätt intill hennes unga bröst.

Hennes byxor var än så länge varma av rinnade blod från det innersta av hennes rum, det rum som barnet vilat ovetandes av det liv hon gav. 

Tårar hade för längesedan frusit fast i hopplöshetens hem och en skugga från hennes forna jag levde kvar på jorden.

Drömlös stod hon inför en framtid som mor och kvinna, bara ett barn med trasiga jeans och misshandlad själ. 

I ytliga barnatankar rörde hon sig över gatstenens blanka yta, barnet måste få leva vidare var hennes tanke, brösten värkte av den modersmjölk som ännu inte sinat.

 

Då öppnade barnet sina ögon och log med tillitens varma blick, känslan lyste så klar i hans ögon, då fann hon den kärlek till det barn som ännu inte hade rört vid hennes hjärta.

 Hon började springa och hon kände tårar på kinden, värmen från barnet fick hoppet att gro där inne.

Framtiden visade då sitt tydliga ansikte av leende ögonblick, drömmar och små steg av förväntan. 

Hon föll.....

den våta gatstenen mötte barnet och hennes blodiga kropp.

Där på gatans blanka yta fann hon sin sista inre kraft tillsammans med de armar av tröst som bar henne hem.

Hjärta mot hjärta så tätt intill som de någonsin kunde komma fann de grunden till äkta kärlek

en dag i december 1981.

 

 Epione-09




Fri vers av Epione
Läst 538 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2009-11-24 22:43



Bookmark and Share


  crea diem
Jag berörs djupt av dina ord här.... du förmedlar stark känsla... Mycket välskrivet anser jag.

Mvh, A
2011-06-02

  walborg
En så stark text om en ung kvinnas utsatta position och sorg som läks av gåvan hon fått. Blir rörd och glad att läsa detta - från 1981!!!
2010-01-13

  Blåbäret VIP
texten bär sådana känslor man inte kan värja sig för, eller mot...starkt
2009-12-02

  erkki VIP
Har kommenterat förut, men den växer varje gång man läser den. Storartad!
2009-11-30

  ~Leonardo~ VIP
Jag fylls av en innerlig känsla medan jag läser, vemod kanske sorg, men också hopp någonstans mitt i allt. att krascha som människa blir detta en skildring av. kärleken blir kraften som till slut segrar här.
2009-11-27

  Miss Mod VIP
Detta kära lilla livet bär, decennium efter decennium, en gåva som
få snart 30 år.
2009-11-25

  Lena K Nilsson VIP
En berörande berättelse...
2009-11-25

  erkki VIP
En mycket gripande berättelse. Det är nog - generellt sett - bara kvinnor som är starka nog för situationer som dessa. Eller är det styrkan hos moderskärlek? Vilken seger som anas!
Språkbruket, med sina utrymmen för egna starka bilder gör också sitt till. Vackert!
2009-11-24

  thyra VIP
Underbar berättelse, mycket känslosam!
2009-11-24

    ej medlem längre
Fastnar helt i denna fantastiska text. Den kramar om hjärtat. Frågorna hopas i sinnet... vem.. hur gick det sedan??? Vad hade hänt?? Vilken känsla! Höjdpunkten är när barnet öppnar ögonen och ler mitt i allt. Känner hur jag berörs djupt.
2009-11-24
  > Nästa text
< Föregående

Epione
Epione