Det kryper under huden. Du måste komma ut. Är för trött för att sova. Kudden för mjuk, vill ligga på ditt bröst. Du blixtrar i mitt huvud. Vad gör jag åt förtvivlan? Den säger att allt är slut. Polaroider av ditt yttre skakas torra inuti. Fastnar på hornhinnan. Borde bränna men spar ändå. Kämpar för ro. Andas. Men jag älskar på samma höga frekvens. Mitt hjärta slår för kraftfullt, pumpar smärta ut i varje lem. Blundar hårt. Försöker stå ut. Tom. Du gör ännu för ont. Jag kan inte tänka. Darrar okontrollerbart. Vill fly. Min hud fängslar. Håller kvar. Kan inte förmå mina ben att gå. Griper krampaktigt tag i minnet. En vår med delade nätter. Behöver din hand. Utan den vet jag inte hur man gör.

Men morgonen grydde för länge sen och du vaknar inte längre vid min sida.