mitt dårskap var blott ett förspel
likt ett resultat av irritation
önskan om att var hel
slutade ofta i explosion

mitt sinne förde mig bort
till platser fyllda av smärta
jag var ju av en annan sort
en själ utan hjärta

drömmen om en härlighet
skapade andras människors olycka
för genom ihärdig uppmärksamhet
fick jag omvärlden att tycka

JAG----odågan som alla älskar att hata
utan mig hade samhället varit paradis
mina handlingar så enkelt obstinata
mina steg, var avskyns matris

alla kände till mina otyg
men ingen visste vem jag var
min feghet var allt i smyg
det närmsta du kommer ett svar

min idioti är min enda näring
jag lever helt utan kvalen
jag är ilskans återbäring
jag är den avskydda vandalen