Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

De fallna lövens anekdoter

Rör er försiktigt

så att berget inte vaknar

 

Löven sträcker vapen

över idet

Stoppar om 

 

Liggandes på rygg 

på den sovande jätten

minns de

vinden

 

Runt omkring

vattenkammade

åkrar

 

Allting lent av 

silvrig fukt

 

Stammar töms

Håller andan

i väntan på 

nollpunkten

.......... ögonblicket då allt

.......... ska vända

 

Mitt emellan

lövsprickning

och 

lövsprickning

.......... i dikenas tid

bestämmer sig

vitskäggiga grässtrån

för en fortsättning

 

De vilar i tanken

Har tålamod

med livet

som kittlar

deras 

fotsulor

 

Återfödandets under

.......... Att inget ha att minnas

.......... men minnas ändå

Avlyssna de fallna 

lövens anekdoter 

.......... ni ofödda

så föds ni

med vetskap om

vad som väntar

.......... Livet

.......... om och om igen




Fri vers av Jan Simonsson
Läst 372 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2009-12-12 00:02



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Du har en poetisk ådra som förmodligen bara kommer växa och växa! Underbar, känslosam dikt!
2010-03-05

  Ingela Svenson VIP
Befinner mig plötsligt på en falnad höstäng med högt gräs då jag läser denna text, och se där!, ett rådjur låg gömt i det höga vissna gräset! Nu springer det sin väg, och jag får ropa på hunden för att han inte skall sätta efter; -såja duktig pojke, mattehargodisifickantilllydiga hundar, ja!
2009-12-12
  > Nästa text
< Föregående

Jan Simonsson
Jan Simonsson

Mina favoriter
vunnen