Josef:
Vi sökte men kunde icke finna
i staden en enda ledig bädd.
Och mörkret sänktes, skulle vi hinna?
Jag sökte att icke visa mig rädd.

Det var som det sedan blev skrivet,
vi sökte oss bort från stadens kvalm.
Så fann vi stallet övergivet
och gjorde oss en bädd av halm.

Maria:
Den vackre ängeln, han vann mitt hjärta
och därför bär jag ängelns son.
Å, det är nära, jag känner smärta
och vi är långt, så långt hemifrån.

Ack Josef, min trogna vid min sida
du ser ut att fråga efter svar.
Men nog skulle du bittert lida
om jag sa dig som det var.

Herdarna
Det var en natt, en bland de många;
det var kallt så själva hjärtat skalv.
Och våra vägar syntes långa,
vi sökte tecken på himlens valv.

Det var som något märkligt hände,
en ängels budskap som vi fick.
I stallet, dit ängeln oss sände,
vi fann en mor med sorgsen blick.

Josef:
Min Maria, hon teg om plågan,
jag visste inte hur det var fatt.
Och jag blev stum mitt i frågan.
Hon födde mig en son i natt.

Maria:
Min son, hur skall jag dig värna
från världens alla svärd och hot?
Och vilka var de som följde en stjärna
att lägga gåvor vid din fot?

Tre vise män
Vi såg en stjärna tändas i fjärran
som lyste renast i himlens korall.
Vi reste långt till att möta Herran
och följde stjärnan till detta stall.

Och vi har kommit till att prisa
den som fötts till att konung bli.
Vi är sedan nämnda som de visa,
långt mer än nåt följe som drog förbi.

Josef och Maria:
Så gåtfull, lagd i en krubba
en son med främmande/himmelska anletsdrag.
Min kärlek till henne/honom kan intet rubba
ty min Maria/älskade är mer än jag.

Epilog - kör
För varje barn och mor på jorden
som hungrar efter hem och bröd;
ge dem mod att tro på orden
och ge dem hopp i denna nöd.

Ge klang av dur i detta dova,
ge kraft åt den som faller svag.
Möt dagen som din bästa gåva
och se det barn som fötts idag.