Vägen slingrar över snötäckta fält
slädens bjällror klingar dämpat
på väg

Ett glatt sällskap nerbäddade i släden
längtar glögg och pepparkakor
snart framme

Brunte, vår dragare, stannar plötsligt
vid en liten avtagsväg
träden upp till gården står svarta mot snön

Körsvennen lockar och pockar
stiger av - talar allvarsamt med hästen
den står blick stilla- snön fyker.

Vår körkarl kommer tillbaka till oss i släden
förklarar: här är hästens hemmastall
den vill hem nu.

Ni får stiga ur och gå framför, så Brunte ser er.
vi pälsar av oss och pulsar ut i den djupa snön
i en rad framför hästen; den rör sig inte ur fläcken!

Kvar i släden sitter en kvinna med stukad fot
det kunde inte hjälpas-
hästen rör sig inte förrän släden är tom

Kvinnan lyfts ut och placeras framför Brunte
då travar han äntligen framåt -
hästen kunde räkna!