Vem går i ödsligt stjärnljus
med tyngden av ett barn
Vem söker enkelt värdshus
ett ly bland världens skarn

En jungfru dold i ljuset
en ofödd gudason
Marias kropp är kruset
som blivit himlens lån

Ett kärl som måste spräckas
i födslovåndors rop
när ondskans eld ska släckas
i mänskoskarors hop

Så föds ett hopp i natten
och läggs i krubblikt skrin
en källa fylld med vatten
och blodrött mustigt vin

Till människornas frälsning
ett bröd mot världens svält
Till alla folk en hälsning
att gravstenen är vält

I stallet väntar livet
ett barn med fuktig hud
precis som det blev skrivet
- i enkel mänsklig skrud