Vit är världen utanför min dörr
lika vit som vintrar som jag minns sen förr

Som att gå i bommull eller i kristyr
och jag ser färska spår av en bock som flyr

Röda vinteräpplen hänger på en gren
likt granna julgranskulor uti stjärnors sken

En hägers vingslag hör jag över vita tak
att den ensam blev är en sorglig sak

Räven tog dens partner en tidig sommar dag
Den saknar nog en vän och är av kölden svag

Det vita det är vackert men väldigt dött och kallt
Och alla får nog känslan av både sött och salt

Men vackert är det ute denna vinterkväll
När man klappar fått om man varit snäll

Jag går här i det vita och minns tid som flytt
Snöflingor som fallit och dagar som har grytt....