Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I vindens vagga vill jag stanna.

Timotej i mången hage sig betro
I dalarna förseglas byarna av en bouquet
Åt vinden skänka de särpräglad sinnesro
den ena parten ur denna duett.

Lövet som faller från en ensam lönn
På ängen där de nakna kornen frodas
Och inger löften om en vacker dröm
där hjärtans fröjd på landet flodas

skiljer sig icke mycket från de andra löven
men bröt sig loss för att få fart på glöden
I planlös plan för att sen finna
sig inom gränser av en bräcklig hinna

Och akvilejan under lövets vingar
som ännu ej fångats av vinden
sin stilla gråt sakta förklingar
här nöjs jag med en puss på kinden.



Och vindens sus får löv att yra



Och jorden löv och gräs förenar
Vinden kan drömmar ej besanna
Men för sin trygghet över livets grenar
Ja, här i lugnet vill jag stanna.




Bunden vers av Litage
Läst 670 gånger och applåderad av 22 personer
Publicerad 2010-01-02 00:46



Bookmark and Share


  Armo
Tror jag skrivit det här förut, du skriver innerligt vackert!!!
2011-10-24

    vilgot hellros
mkt bra
2011-02-03

  Maiah VIP
vacker läsning gör gott i själen..älskar det avslutande stycket...
2010-01-04

  Yrre
Å så vackert som en stilla melodi en vacker sommardag!
2010-01-02

  Lindalou
Väldigt vackert rim som går rakt in i mig.
2010-01-02

  Mr Lindemann VIP
Utarbetad text som när den inre lågan
går in i mig
och stannar där
2010-01-02

  Aftonvännen
och tillsamans ger örterna en bryggd
som ser till att kyssar i hemlighet
får bli bara minnen och inget mer
2010-01-02

  brosandi
Vackra rim, vackert skrivet. Helt enkelt något jag tycker om.
2010-01-02

  Dorian
Den känns väldigt välarbetad vilket jag uppskattar.
Gillar tonen i den.
2010-01-02

  Nina Nightwish VIP
Jättefint...
2010-01-02
  > Nästa text
< Föregående

Litage
Litage