Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vit jul

Visste inte vad
som gjorde henne
mest illa till mods


pappans tårar och löftet

eller det att han själv
verkade tro på det


Visste inte vad
som sög kraften
ur henne

den heta besvikelsen

eller den avsvalnande kärleken


Visste inte vad
hon skulle göra
med de vackra sköra bollarna

med hjälp av mortelstöten
rymdes ganska många i
den tomma julgransfoten


Stora och tunga faller flingor över alla hennes jular


Fri vers av Lia-Lej
Läst 624 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2010-01-04 11:03



Bookmark and Share

  Kristina Wallbing
Så sorgligt! Slutraden är väldigt bra. Och jag ser framför mig den finklädda lillflickan och föräldern som svek. Till och med på julafton. Men att mortla julgranskulor i julgransfoten, som aldrig fick någon gran, tycker jag var en oerhört kreativ och passande revolt mot Sveket. En sådan försigkommen flicka klarar sig alltid!
2010-01-04

  inutimonster
tyckte speciellt om

"den heta besvikelsen
eller den avsvalnande kärleken"

det gav en sån tydlig bild och var en sån fin kontrast till varandra. tyckte om det där med att tro på sina egna (falska) löften. och så tycker jag, förstås, att du kan det där med att skriva. fast det vet du väl redan om att du kan, hoppas jag.
2010-01-04

  Fredrik Stillesjö
Hej Lia-Lej!

Nej, för många blev den vita julen en tårarnas jul i stället för glädjens. Väl gestaltat här. Det här är extra smärtsamt: "Stora och tunga faller flingor över alla hennes jular ". Hälsar vännen Fredrik
2010-01-04
  > Nästa text
< Föregående

Lia-Lej
Lia-Lej