Bespara mig din tröst
för dig är det bara ett frö
för din egen lycka
för att själv slippa svälja din stolthet
bekosta dig detta rop på ömhet
ty från mig får du ingen
jag ser sanningen
den dunkla sanningen
att människan tröstar andra
för att behaga sig själv
en susning i tidens vind
av storsinthet
av perfektion
Nu är du bara en viskning i forna dagar.