Rädd och förvirrad
det är vad jag är
men minst lika mycket
fulll av förväntan
på livet självt

Låter kanske klyshigt
jag vet, men det är
precis så den känns
evigheten

Förstummande vacker
och skräckinjagande på samma gång,
som om dimman lånat mod av solen
såsom månen sköljer ro över bergen

Ovissheten och farhågorna
klamrar sig fast,
jag kommer inte loss

måste låta livet ske
såsom det alltid har gjort
och för alltid
kommer att göra