vimlande maskförsedda värld
begärens tummelplats
i drömmarnas eter
               jag förlåter dig


när du slår ut likt en genomskinlig
insektsvinge 
              i mitt hjärta

och jag ser att du 
              bär på blod

vi kretsade i natten 
två fjärilar 
              runt elden

och inom oss var natten 
utan ände och nästan lika djup
som det omgivande mörkret

när jag kupade mina händer
              om ditt ljus