jag lagar barnens favoritmat, jag under press att det var något annat jag skulle göra tvunget eller hellre slåss inte, stäng av TVn nej, det var inte ditt fel inte ditt, inte mitt ingens jag lagar barnens favoritmat för vi måste äta för att den råkar vara halvnyttig (tackar min lyckliga stjärna) för att ni ska bli stora och starka för att de sa på radion att fetman ökar för att ni behöver vitaminer för att McDonalds är djävulen som lockar er i fördärvet (i evighet ska ni friteras i återanvänd olja) med tillfällig frid, bollhav och besinningslöst klättrande fötter men det är fel, tänk om grannen ser att vi går dit (bara ibland, i undantagsfall) gud så pinsamt (för oss båda) jag lagar barnens favoritmat och tänker på annat och skär mig i fingret och inser att jag glömt att köpa salt peppar smör lasagneplattor mjölk mjöl lax spenat ost jag lagar barnens favoritmat improviserar och tänker att lukten saknas på matlagningsprogrammen i TV jag lagar barnens favoritmat äcklade miner sätter sig vid bordet och djävulen ler två kvarter bort